Bakslag

Det är mycket folk omkring oss. Vi har redan fotograferats. Hon i klänning, jag i mumuedräkt. Alla vill tala med henne. Hon är artig, trevlig och kul att se. Plötsligt riktar hon blicken mot mitt håll och ger mig en blick som undrar om jag har nåt att säga. Jag blir för ögonblicket stum...men finner mig sedan.

- Ehh...har kronprinsessan Facebook?

1/2 sekund sedan hade jag sjunkit genom golvet, satt mig i en taxi och bett honom köra mig så långt bort han bara kunde.

Ibland kan man av misstag råka säga nåt dumt. Det händer de flesta, i vissa fall väldigt ofta*.  Då kan följande replik vara bra att avsluta meningen med: ...har jag hört.

Exempel:

- Gamla öststater har börjat producera enormt mycket porr...har jag hört.
- Det gör inte alls ont att få en tops inkörd i urinröret när man testar sig...har jag hört.
- Carola är faktiskt skitbra i sängen...har jag hört.

Man kan alltså rädda sig ur väldigt pinsamma situationer med hjälp av detta avslut...har jag hört.

* Ja, du vet vem du är.

Dialog mellan några elever.

- Jag läste nånstans under lovet att det finns en religion där man inte torkar sig efter att man bajsat.
- Vilken religion då?
- Vet inte, men det låter helt sjukt...

Bakslag började fundera.

1. Vilken religion pratade de om?
2. Är det en världsreligion?
3. Var hade hon läst det?
4. Varför tror hon att det är sant?
5. ...MEN FÖR HELVETE!!!

Jag står med Snaskefar i en Stadium-butik. Han har köpt en tröja i fel storlek och ämnar byta denna.

- Jag skulle vilja byta in denna tröja mot en mindre storlek.
- Mmm, det går jättebra. Förutom att kvittot är ett taxikvitto.
- ...så du menar att det inte går?

Jag höll god min i ungefär 2 sekunder.

Idag.

- God morgon, nu skall vi stiga upp.
- ...tyst, jag sover.
- Nä du, nu skall du gå upp.
- Kan inte du gå och göra nåt som du är bra på som att TVÄTTA MIN BIL! TYST!

Hon gick. Det blev tyst. Sedan gick jag upp. Bara för att jävlas.

Satt idag och reflekterade över gårdagens fest med Niklas, José och ett gäng andra. Vi hamnade plötsligt vid ett piano där vi i sedvanlig ordning började sjunga. Efter ett tag började vi sjunga diverse låtar av Evert Taube. Eftersom minnet inte var det bästa fick vi stundtals helt enkelt improvisera. Så föddes tanken på skivan "Evert Taube, som VI minns honom". En samling låtar som framförs av olika artister, som grundar sig på Taubes visor.

I låtlistan finns bland annat okända låtar såsom "Det är sommar och sol, och jag är rasist", "Jag knivade en tattare på marknaden igår" och "Currecurrecurre, det brinner i negerbyn".

Detta mina vänner är humor. Osmaklig, men dock humor.