Förra veckan.

Under ett promotionbesök springer jag på en person jag gick i högstadiet med.
Jag hade precis stått framför x antal person och hållt ett kortare föredrag då min f d klasskamrat dök upp och började prata med mig på ett inte allför vänligt sätt.

Hon: Jag ser att du fortfarande är likadan som du var i högstadiet.
Jag: Jag tar det som en komplimang och ser att du inte är det. Och det är ingen komplimang.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0